elidajosefina

Stort grattis faster på din dag!!

Hoppas att du blir ordentligt firad ikväll, trots att det är måndag!

- Och grattis lilla syster på din namnsdag!!

Kram!


Faster med bruna ben och gitarren i högsta hugg =)


Syster på balansgångspromenad =)

Jag brukar säga att jag älskar att plugga.
Att det är det enda jag är riktigt bra på.
Det enda jag gjort.

Jag ger mig.
Jag är skoltrött!
Skoltrött!
Skoltrött!

Jag sitter och försöker få till en hemtenta.
Det går trögt.
Det är bara ordbajseri.
Tomma ord och vackra formuleringar.
Utan betydelse.
Flum.

Jag vill ha verklighet.
Något konkret.
Något att ta på.

Vi var och spelade biljard igår. Vi blev ett helt gäng på nästan femton stycken. Jättekul var det. -Även om jag måste erkänna att mina biljard-skills är nästintill obefintliga.



P och M, glada som vanligt.

R, M och L.


L och E, och ett gäng färgglada kulor.


Vi hittade ett jätteroligt fotbollsspel, som vi spelade fem stycken på samma gång. Varsin pinne hade vi att styra.



- Och P och M hade tungan rätt i munnen! Haha.

Våra grannar P och A var också med.

Vi ordnade en överraskningsfest för H igår.
Hon blev jätteglad.
Hon hade inte misstänkt någonting alls.
När hon skickade ett sms till sin pojkvän E och talade om att hon var påväg (till en myskväll med pojkvännen, trodde hon) släckte vi i lägenheten och gömde oss i köket.
Fnissigt tysta.
Med ballonger i famnen och tårta och vinflaskor framdukade på bordet.
När hon klev in genom ytterdörren brast vi ut i "Jamåhonleva" så att väggarna skakade.
Hon blev alldeles paff.
Stod tyst och bara tittade på oss.
Sen skrattade hon.
Söta H.


Delar av skaran i köket. Lägg särskilt märke till det galna ögat till höger =)

"Regn slickar hela staden
Som en fuktig kall tunga
Allt är asfalt smutsigt vatten
För lyktorna att spegla sig i."

(Kent, Som vatten)

Jag pratar med en av mina patienter, åttioåriga tant S. Hon berättar att de var tolv syskon i hennes syskonskara; nio flickor och tre pojkar. De växte upp på en bondgård och fick mjölka kor och sälja ägg på torget, berättar hon.

"Var hönorna ni hade bruna eller vita?", frågar jag. (En korkad fråga, kan det tyckas, men jag har en gång lärt mig något om att bruna hönor är mer empatiska än vita, och tänker diskutera detta med tant S).

"Va?", skriker tant S, som hör dåligt.

Jag upprepar min fråga.

"Va?", skriker hon igen.

"Var hönorna bruna eller vita?", skriker jag tillbaka, så tydligt och artikulerat jag förmår.

"Jaså!", utbrister tant S. "De var gröna".

Gröna? Jahaja.
Jag döljer en fnissattack i armvecket och skyndar mig ut från patiensalen för att inte vika mig dubbelt inför tanten.

Grattis H på din dag!

Det var mörkt när alarmet väckte mig okristligt tidigt imorse.
Mörkt när jag promenerade den sista biten från tunnelbanan till sjukhuset. Och mörkt när vi satt i avdelningsköket och drack dagens första kopp kaffe och fick rapport.

Det var mörkt när jag lämnade avdelningen tio timmar senare.
Mörkt när jag kom hem igen till en tom lägenhet.

Jag har tänt alla värmeljus jag äger.
Mörkare blir det.
På söndag ställer vi om klockorna.

Det är höst nu, morfar. Hur är det hos dig? Blir det höst i himlen, eller är det alltid sommar och sol där du är? Jag hoppas att det blir lite höst ibland hos dig också. För det är vackert. Även om det är kyligt och deppigt också.

Jag gick en lång promenad imorse. Det var alldeles dimmigt och disigt ute, men inte så kallt. Bara så där lite lagom så att kinderna rosas, du vet?  Jag tog några foton på vackra löv och träd som du lärt mig namnen på. Jag såg några knotiga trädrötter också, som med dina fantasifulla ögon hade förvandlats till gubbar och troll.

Flyttfåglarna hade samlats på stranden. De väntar på de rätta vindarna, eller grönt ljus, eller vad de nu väntar på.

Bryggorna ligger tomma. Båtarna ligger på land och drömmer om våren.

Jag saknar dej.

Ofelbart.
Imorgon är det vardag igen. Ombytt och klar på avdelningen klockan nollsjunollnoll. Ångest.
Åka mot stan genom höstmörkret bland bleka medmänniskor med rinnande näsor. Tunnelbanebrus.
Borde ta i tu med någon av alla femtioelva skoluppgifter.
Borde skriva hemtenta.
Borde dammsuga också.
Kanske borde tvätta lite.
Borde promenera. Långt. Vädra ut alla ängsliga tankar med den friska höstluften.
Borde ringa några viktiga samtal. Som helst ska ringas på kontorstid. Mellan klockan åtta och fyra.
Borde kanske dela på mig?
Borde sova tidigt ikväll.
Borde vattna blommorna som slokar.
Borde handla arbetsskor.
Borde inte blogga.

Det blev tapas på Caliente igår för att fira E. Massor av ostar och korvar, skinkor och potatis med aioli, ostgratinerade musslor och rödvin. Och likör och glass till efterrätt.

Efteråt var vi och såg Obesvarad kärlek med Babben Larsson och Loa Falkman på Intiman. Vilken prestation! Vi var mycket imponerade.

Grattis E på din dag!


En lockig E.

- Vem vet vad som händer ikväll!

Idag kommer bästis-Linda hit från Finland. Hon ska tillbringa natten i vår trånga men mysiga förortslägenhet. R och jag har köpt ostar och rödvin. Vi har städat och tänt ljus. Vi har laddat vattenpipan och vi har tvättat lakan. Nu får hon gärna komma.


L och A på en bar i Barcelona i somras.

Imorgon börjar R och jag arbeta extra med att vaccinera människor mot svininfluensan (-som den ju inte längre får kallas, men vem säger något annat?)


Är han inte söt?

"Har ni gjort nåt kul i skolan idag då?", frågade jag Lite-större-T på vuxet vis.
"Jaa.", sa Lite-större-T med eftertryck och funderade en stund. "Vi håller på med sånna här bokstäver... Vissa låter som till exempel b-e, det är liksom ett B och ett E... andra låter som typ A. Förstår du?"
"Jaha", sa jag imponerat. "Ja, jag tror att jag förstår".
"Du vet sånna här vokaler och kosmonauter", förtydligade Lite-större-T.

Vi diskuterade frukter, Lilla H och jag, när vi gick från hennes gymnastik i måndags och hon nöjt kalasade på ett grönt äpple.

"Jag gillar all frukt, utom pensionsfrukt", förkunnade Lilla H viktigt och tog en stor tugga på äpplet. "- för det är så mycket stjärnor i dom", fortsatte hon mellan tuggorna.



Lilla H i ett stort träd.

Vilken underbar helg vi har haft! Tack söta H och J för att vi fick komma!


Verandan.




Valda delar av gänget samlade framför huset.


J och vovven.


Det är skönt att vara hund i höstsolen.




G, M och C njuter av lunch vid havet.


Titta maneter i Östersjön!


Alerta åhörare lyssnar på en spontan föreläsning om skärgårdsbåtar.


Ytterligare en glad vovve.



Lunch på bryggan.


P och J med öl och korv.


Lisa för själen.


C och M småsover i höstsolen.




G, voven, H och E.


M och en blå himmel.


M, G och A, H och E.




Bastuhuset vid havet.










Första dagens svampskörd.


Skogens guld.


En trött vovve efter en lång skogspromenad.

Vi åker ut i skärgården ikväll, jag och R och resten av gänget. Vi ska tillbringa tre dagar på H:s landställe. Åka skärgårdsbåt, vandra i skogen, äta goda middagar, spela sällskapsspel och dricka vin. Bada bastu och njuta av naturen.

So long.
Tillbaka söndag kväll.

När jag började jobba som barnflicka hos familjen F var Lilla H 1,5 år och Lite-större-T 3,5 år.

Lilla H vilade middag i sin spjälsäng, sög på någon av sina åttahundratolv nappar, använde blöja och hade inte lärt sig att prata. Men hon älskade när jag sjöng godnattsånger för henne, och hon ville gärna bli runtburen i min famn. När vi gick ut satt hon i vagnen och betraktade världen runtomkring henne med stora nyfikna ögon. Hon älskade att gunga högt högt så att det kittlades i magen. Då skrattade hon så hon nästan storknade.

Lite-större-T var vid den tiden treårstrotsig och hade till en början lite svårt för att lyssna på vad jag sa. Hon sprang gärna iväg när vi var ute och gick, och småsurade om hon inte fick som hon ville. Hon älskade när vi läste godnattsagor, och lärde sig med tiden att rita solar och huvudfotingar vid det stora köksbordet. Att åka tunnelbana var det roligaste Lite-större-T visste, och hon var inte det minsta blyg för att ta kontakt med främmande människor, som skrattade och log åt hennes pladder.

Idag är Lilla H 6 år och STORBARN på dagis. Hon har en egen cd-spelare, hon sjunger SingStar med hög röst och hon älskar att gå hem till någon av sina femtioelva vänner och leka. Hon väljer själv kläder ur garderoben, och hennes stora passion är att bada badkar. Vattnet ska vara varmt, och gärna lite så där småläskigt djupt. Hon har lärt sig magsim, och vågar stoppa huvudet under vattnet. Hon är alltid glad, och blir illa berörd om någon gör sig illa eller gråter.

Lite-större-T har hunnit fylla 8 år och går i andra klass. Hon spelar fotboll och går på dans, följer Idol och spelar piano efter noter. Hon har egen hemmanyckel, och går själv över spårvagnsspåret och hem efter skolan. Hon har en mobiltelefon, och hon jämför sig mycket med de andra tjejerna i klassen. Hon har alltid varit en grubblare, men har lätt för att skratta. Hon tittar gärna på tv, eller spelar dataspel. Men hon har också en stor samling PetShops som hon gärna leker med.

Barnflickan känner sig lätt nostalgisk och betraktar tjugofyraårsrynkorna i badrumsspegeln.


Lilla H kunde åka rutschkana på barnvagnsrampen.


Och Lite-större-T kunde klättra högt högt i klätterställningen.

Ny vecka, ny praktikplacering. Jag börjar bli riktigt trött på att ständigt befinna mig i obekanta miljöer och bland okända människor. Dessutom ser jag verkligen fram emot en heltidslön att kunna sätta sprätt på! Det var längesen jag unnade mig en riktig shoppingtur. Och det lär ju dröja. Det studiemedel som strömmar in på mitt konto i höst måste jag snåla med inför januari, då jag med största sannolikhet kommer att vara helt inkomstlös. Fy. Sånt kan man ju ligga sömnlös över. Dags att söka jobb snart.
Hur praktikdagen var? Jag gick som undersköterska för att lära mig att hitta bland skåp och lådor. Så jag har duschat små tanter, rullat hår, bäddat sängar, serverat mat och tagit ett par venprover. Ganska trevligt, men Sabbatsberg känns slitet och gammaldags.
Imorgon går jag som sjuksköterska igen som vanligt.

"Det regnade idag och det finns en mening med det".

(Melissa Horn, En famn för mig)

Älsklings-A har lovat komma hit ikväll och bryta min självvalda isolering. Det blir rödvin, choklad och tjejsnack. Och kanske bastu tillsammans med R, D och co sen. Vädret inbjuder till såväl snacks som varma ångor.


A med rådjursögonen =).

Det blir en fredag i sängen. Jag har inga som helst fredagsplaner, och känner mig ganska mör efter två veckor på akuten. Det blir ett glas rött och lite god middag, nya Greys och lite lösviktsgodis.
Ibland behöver man isolera sig lite.

Jag gick min sista praktikdag på akuten idag. Det känns nästan lite vemodigt. Det var längesen jag hade en så bra praktikplacering. Det har varit jättekul. På måndag börjar en ny praktikperiod. På en strokeavdelning på Sabbatsbergs sjukhus. Så nu måste jag snabbt sadla om och förvandla ortoser och epifyser till pareser och dysfagi.