elidajosefina

Nu har allvaret börjat i skolan. Anatomi, fysiologi, mikrobiologi, farmakologi... Föreläsningarna är minst sagt intensiva, och missar man fem minuter har man missat motsvarande två kapitel i boken, känns det som. Vi sitter på helspänn för att inte gå miste om något och anstränger oss till det yttersta för att hänga med i det som sägs. Människan är komplex, börjar vi förstå. Den där Gud måste ha varit en finurlig man...
Just nu läser jag in mig på nervsystemet och det endokrina systemet (som styr utsöndringen av hormon i kroppen). När jag blundar ser jag nervceller dansa framför ögonen. Och värre lär det bli.
Hur är det möjligt att människokroppen kan vara så fiffigt uträknad? Och hur i all världen har vi burit oss åt för att komma på hur det hela fungerar?! Hur kan vi veta så mycket om till exempel cellens små små små organeller? Ofattbart. Jag är fängslad.