Dagens vårtecken: Gårdsstädning
Idag har det varit gårdsstädning i bostadsrättsföreningen. Samling klockan nio noll noll. Oömma kläder och glatt humör. Pojkvännen och jag låste in oss i lägenheten och drog för alla gardiner. Ute på gården samlades pensionärerna med rosiga kinder och förväntansfulla miner. Krattor, sopborstar, skyfflar, spadar och sopsäckar delades ut. Pojkvännen och jag spanade bakom gardinen. Snart irrade de runt över gården och såg viktiga ut med sina nyvunna redskap. Krattade lite tafat i rabatterna och spanade över axeln på varandra. Pojkvännen och jag smålog i mjugg. Att det skulle behövas trettio man för att kratta en gräsmatta på tjugo kvadratmeter övergick vårat förstånd. Det såg mest trångt och stökigt ut.
I sandlådan samlades barnen med spadar av det mer färggranna slaget. Mammorna och papporna tog alla på sig den viktiga uppgiften att sitta på bänken och övervaka. Det såg trångt ut även där.
Efter tjugo minuters slit lackade svetten i skrynkliga pannor, och styrelsen bjöd på korv och kaffe. Mitt på gården hade någon hissat den svenska flaggan, och allt andades idyll. Pojkvännen och jag suckade unisont och beslöt oss för att somna om.