elidajosefina

Ja vad ska jag säga? Filmen var underbart söt och väldigt träffande. En snobbig överklasstjej i tjugoårsåldern och en pensionärs-nära man från förorten, vad har de gemensamt? De träffas av en slump, och lindrar för en stund varandras ensamhet med kaffe och muffins. Men det är dömt att misslyckas. De kommer från två skilda världar, trots att de bor i samma stad. Det hjälper inte att viljan finns där. Ska jag gråta över samhällets segregering eller skratta över filmens ironi? Jag gör varken eller, och lämnar biosalongen med veckad panna.

 Bioaffischen med Michelle Meadows.

 Mannen.